Tränade för Berit Norberg både lördag och söndag. I lördags red jag den svarta faran eller ja Fiddemannen som han egentligen heter :)
Träningen innehöll alla möjliga moment som exempelvis skänkelvikning, bakdelsvändning, förvänd galopp m.m.
Ett pass med mycket tänka och bra träning för kordinationen.
På söndagen var det dags för guleman, ja Lilleman. Iförd westernutrustningen tog vi oss an träningen. Väldigt nöjd med denna träning och framförallt min tappre Lilleman.
Sedan vill jag ge en eloge till Berit, det är inte många tränare som är öppna, ödmjuka och kan ge bra instruktioner till en ryttare som kommer med en utrustning tränaren inte är van vid.
Tänkte i ett senare inlägg skrivar lite om tränare och vad jag uppskattar hos olika tränare.
I alla fall idag har jag sådan där riktigt god träningvärk så att det till och med gör ont när jag gäspar.
Har också kommit på en annan sak efter denna helgen och det är jag har ju fått börja om lite med min ridning efter mitt tråkiga år med kotkompression och lindrigt diskbråck.
Någonstans sitter det mentalt att det kommer göra ont när jag sitter i sadeln i kort trav och då vågar jag inte slappna av ordentligt och då skumpar jag omkring. Så nu får jag börja peppa mig själv att det gör inte ont längre så jag vågar slappna av och börja andas så att jag inte skumpar så mycket.
Men det är faschinerande hur kroppen kommer ihåg och spelar en ett spratt.
Jag hittade en film som var filmad när jag tävlade på Närk för några år sedan. Så som det såg ut då är det jag nu siktar på att komma tillbaka till och den känslan. Och jag är inte långt borta. :)
Jag kämpar på :)
Hörs igen snart!
Kram Anna
No comments:
Post a Comment