Ska försöka summera dessa månaderna som gått.
Lilla Rosie eller som hon numer kallas Rosali dök upp på Stewart Ranch i Juni närmare bestämt 16 Juni.
Ska ta er tillbaka lite hur allt började och det blev som det blev.
Det var en spännande process det där med att titta på häst igen då vi haft våra hästar så länge och sista hästen vi köpte var Garry's Mercy som kom 2013 men det var inte riktigt samma sak.
Nu letade jag efter en häst som jag kunde utvecklas med i dressyren. Därmed inte sagt att jag kommer lämna westernvärlden ;O) Älskar den delen också men kommer inte vara lika aktiv där som jag varit men jag tror inte jag kan hålla mig borta helt ;)
Efter att ha suttit och skannat alla hästannonssidor som finns tror jag så var det inte jättemånga som dök upp som jag verkligen kände att DEN skulle jag kunna tänka mig att provrida.
Hittade en som jag fastnade lite för som jag åkte och provred, en valack på 178 cm. Mycket trevlig men MYCKET jobb att göra.
Jag började då även fundera på om det var det jag ville. Alltså börja om igen. Alla hästar vi har hemma förutom Mercy kan man säga har jag utbildat från grunden. Det är jätteroligt det säger jag inget om för man får då sätta sin egna prägel på hästen. Men kände nu att jag vill nog inte börja om helt.
Hörde mig för på några hästar till och kikade på mycket filmer.
Hittade en som jag blev lite kär i då den rörde sig mycket trevligt och var nästan på väg att åka och titta på den då jag tänkte att jag ska snoka lite om hästen och fick då reda på att den sålts från Holland till Sverige som avelsto för 18000 kr men här la ett försäljningstall ut hästen som dressyrhäst för 120 000 kr.
Så det var tur jag inte tittade på den.
Jag hörde mig för igenom alla mina kontakter om de olika försäljningsstallen om vilka som var seriösa och inte.
Hittade ytterligare en häst som var en kopia på min Fidde som jag blev jättekär i och hon som la ut honom skulle höra av sig efter 5 juni då hon var på semester.
När början av Juni kom åkte jag till Strömsholm på mitt vanliga uppdrag där, rodda dressyren på SM:et för Equipe. När jag sitter där sista dagen dyker denna lilla söta häst upp i bland annonserna och jag ringer på henne. Bestämde att jag skulle åka och titta på henne dagen efter. Pratade med mina goa vänner på Strömsholm som är väl insatta i stam och avel och de sa alla åk och titta på henne det är en jättefin stam.
Sagt och gjort, körde hem från Strömsholm på tisdagen, kom hem vid 01.00 på natten. Gick upp kl 06.00 igen för att åka till Halland och titta på henne.
När vi kom dit var det Rosie jag fick prova först. De hade även några andra som jag kunde få prova och valde även att provrida en häst som gått MSV:B. Jag föll för Rosie direkt för att hon var så lättriden. Hon bar sig själv. La sig inte i handen. Hade ett eget driv. Det som jag än en gång funderade över var att hon bara var utbildad LA.
Provade då även MSV:B hästen som var en helt annan kaliber. Tuffare i psyket och inte så känslig om du inte satte på dig ett par sporrar. Det var antingen av eller på.
Men var ändå lite sugen på detta sto då jag kände att det kunde vara en utmaning för mig att jobba på och att jag skulle kunna få lära mig lite.
Åkte därifrån och sa att jag skulle fundera och återkomma samma kväll. Diskuterade med min vän Carina som var med och filmade och var bollplank. Och var nästan 95% säker på att köra på MSV:B hästen men så ringde jag min vän på Strömsholm igen och hon nästan skrek åt mig att NEJ inte den hästen. Den hingsten är inte bra och de hästarna är kända för att vara väldigt kantiga och har ett ojämnt humör.
Hmm då var det att fundera om igen och efter mycket tänkande under eftermiddagen så ringde jag och sa att jag ville ha Rosie. För att jag kände att hon var så mjuk och följsam och så hög ridbarhet.
Jag ångrar inte detta en sekund nu när jag ser hur hon är. Hon är i temperament väldigt cool men vaken och jag tror med åldern och erfarenheten samt tiden vi kommer ha tillsammans så blir hon snart en värdig efterträdare till Fiddemannen. Hon är redan 90% framme i coolhet som han var.
Hon dansade igenom den 2 timmar långa besiktningen med alla koller och röntgen. Om de skulle anmärka på något så var det att hon var tunn och behövde gå upp en sisådär 100-150 kg samt bygga muskler. Sedan fick hon åka med hem.
Från dag 1 har jag så kände jag att hon måste få alla rätta förutsättningar att kunna prestera. Så första veckan hade vi hovslagaren på plats, hon fick IR-behandling och övergång för att hitta eventuella spänningar och sedan genomgång av kiropraktorn.
Vecka 2 som kom sadelutprovaren för att se om den sadeln Fidde hade haft kunde passa. Och den gick att justera genom att värma om den.
Sedan väntade ett schema på igångsättning och uppbyggnad som vi fortfarande håller på med då jag ser att det kommer ta minst 1 år innan hon kommit upp i en grundform som vi sedan kan bygga vidare på.
Vi har också sedan dag 1 jobbat markarbete/NH. Viktigt för mig att hästen fungerar från marken. Den ska veta hur man uppför sig ibland människor. Man håller sitt avstånd går inte på folk. Vill bygga upp en tillit och respekt från första början vilket gör allt det andra så mycket lättare. Vill att hon ska känna sig trygg med oss och vi ska kunna åka ut och ha roligt. I detta arbete ingår också att man ska kunna vara ensam alltså vara ensam i stallet, hagen, bli lämnad både i stall och hage och att man går ut i olika ordning här och det är inte alltid man är den som kommer ut först. Även när vi rider så ska man kunna gå kvar om någon rider iväg. Man ska inte behöva springa efter och man ska även kunna rida iväg från gruppen.
Vi tränar ju också lastningen. Att bli skickad in och ut. Hon är smart och lär sig snabbt.
Vår resa fram till nu har varit lite guppig då lilla tjejen ådrog sig en luftvägsinflammation under sensommaren. Några behandlingar hos veterinären så var det åtgärdat. Nu har vi fortsatt men förebyggande och hon har ätit tång. Något jag fick lära mig när jag jobbade på Åby ATG klinik en sommar. De rekommenderade alla som kom in med hästar med luftvägsproblem och hosta.
Har visat också gott resultat för lilltjejen.
Sedan under den blöta hösten så har hon även fått mugg som vi nu fått behandlat och fått bort.
Under hösten så tyckte vår transport och bil att det var dags att ge upp lite. Så det har även varit lite pussel med att få ihop transport och annat för olika aktiviteter men också att vi fick prioritera de aktiviteter som var viktigast och då har vi haft snälla vänner som lånat ut deras ekipage till oss.
Nu har vi fått köpt oss en ny bil och en transport men transporten kommer i mitten av februari då den nu tillverkas i USA.
Men så länge så har vi fått möjligheten att hyra ett släp från Kungälvs Hästtransport Center. Inget kul att vara utan släp och känns tryggt i fall man skulle behöva åka iväg akut också att man inte då behöver försöka fixa släp.
Vi har hunnit sedan augusti komma ut på 3 st tävlingar, 2 st lokala och en regional. Vi har startat LC:1, LB:1, LB:2 och LB:3.
Hon har ridit på godkänt resultat i 3 av 4 starter samt fått med sig en 3:e placering i LB:1. Kan inte vara mer stolt över henne.
Nu har vi dock nästa lilla problem vilket är att sadeln nu inte passar igen då hon under de här månaderna lagt på sig och musklat om sig igen. Egentligen ett angenämt problem men måste nu då hitta en annan sadel som går att ändra lättare i bommen för att slippa värma om hela tiden.
Så är det någon som vill köpa en fin Lippo Azzario så har jag en nu till salu. :)
I alla fall så rider vi nu i westernsadel och tränar för fullt för att kunna komma ut på banorna nästa år.
Hon får den tiden hon behöver. Mitt mål och önskan är ju att vi får många fina år tillsammans.
Vill att allting ska kännas bra. Har känt att hon har massor att lära mig. Och det är jätteroligt.
Jag får nya saker varje dag att träna på. Det är svårt att beskriva känslan av att få rida en sådan här häst. Hon har en egen motor, är superkänslig och bär sig själv. Man måste prova för att förstå. När jag jämför henne med Fidde brukar jag säga att när han var lätt och mjuk i handen då är hon tung. Är man sugen så hör av er :)
Vi har började träna för tränare i början på hösten men har nu fått göra ett uppehåll först för hennes luftvägsinflammation och sedan för att vi inte kunnat ta oss nånstans.
Man får prioritera lite men vi tränar på här hemma tills vi kommer iväg.
Vi har i alla fall hunnit göra lite andra saker här hemma i träningen. Tränat på tömmen för Anders Eriksson.
Löshoppat :)
Hon blir mer hemma för var dag som går och hon är världens gosigaste. Känns som jag dragit en vinstlott och hon kommer hjälpa mig att komma vidare i min ridning.
Detta var en lite uppdatering från oss.
Kram Anna
No comments:
Post a Comment