Lotta världens roligaste kollega.

Lotta berättar en dag på jobbet att hon alltid lyckas riva någonting varje morgon i badrummet. Och det slammrar ju alltid högt. Hon säger sig vara smidig men efter vad hon berättar så börjar man ju undra.



I alla fall hon fick en kommentar av sin man på det här och den löd:





Lotta man kan ju tro att du gör irländsk julafton innan du går in i badrummet...





Hahahahahaha...ja ni kanske inte tyckte det här var skoj men det tycker jag.

Vad begär folk egentligen...

Jag vet inte varför det alltid är jag som råkar illa ut...



Jag är ju alldeles för snäll har jag hört eller rättare sagt vi, jag och Garry. Men jag tycker inte det är fel att vara snäll. Men det tråkiga är att när det väl går åt fel håll så bli man så himla besviken och ledsen.



De senaste 3 åren har detta hänt 3 gånger.



Jag har den hårda vägen fått lära mig att i nöden prövas vännen.


Tänk att det finns personer som säger sig vara ens vänner och när man som mest behöver deras stöd så är de så upptagna att rädda sitt rykte så de bryr sig inte om vem de trampar på tårna eller kör över.

Detta ska föreställa vuxna personer...vilket skämt rent ut sagt.



Och när man ser personen idag med sitt påklistrade fake:ade smile så blir man bara illamående. Stackars människor som går på denna fasad.



Sedan finns de ju de som inte förstår bättre. Man hoppas att när de blir äldre kan förstå och se det hela från en annan sida.



Det är snällt att försöka be om ursäkt men när man inte ser helheten så vet jag inte riktigt vad man är ute efter.



Ursäkten är godtagen men det kommer aldrig bli som förr. Vi har gett det vi har och går nu vidare. Vad är man ute efter?? Hade faktiskt varit bra att få svar av vad som förväntas. Att ta stryk för nåt som man inte ens var inblandad i känns lite over kill, så vad förväntas att vi ska erkänna och ta på oss skuld till???



Jaja man lär nog aldrig få veta heller.



Jag säger inte att vi är perfekta man gör alla sina misstag men förhoppningsvis lär man sig av det och visar att man står för det eller pratar ut om det öga mot öga om man vet med sig att man gjort fel. De som blivit utsatta ska inte behöva krypa till korset.



Det senaste halvåret har man fått ta mycket skit på jobbet av kunder som varit missnöjda med det som varit innan jag började. Vilket är fuktansvärt otacksamt. Man har god lust att säga att det var inte jag...Men så funkar det inte i arbetslivet på en sådan position/funktion jag sitter med. Det är bara att ta skiten, be om ursäkt och försöka lösa problemet. Även om du inte har en j...vla aning om hur.


Så det gäller att ta sitt ansvar och inte gömma sig.

Nu är snart januari slut

Hmmm - Det blir tyvärr lite länge emellan inläggen inte alls meningen. Nu är det lördag kväll och dagen har bestått av att jobba på Lerk och efter det var det tävlingsmöte.


Jag ska vara lagledare för 4 lag i år, kan ju bli riktigt kul :O)



Massor har ju hänt sedan jag skrev sist men jag orkar inte dra upp allt. Ska försöka bli lite bättre på att skriva.



Matilda, Ida och Emelie ligger inne i våra "pensionärssängar" som de kallar dem och tittar på film.



Ett glatt gäng.



Ha det så länge!



Kram

Tack snälla syster för julklappen...

ser fram emot att träffa dig i Abu Dhabi.

Goodbye 2009 & Welcome 2010

Ja då var det ett nytt år igen. Och jag tänkte jag skulle sammanfatta året som gått lite. Det har varit mycket bra och dåligt.

Året började med invasion av troll på hemsidan. Någon tyckte det var roligt att skriva i gästboken och slänga lite skit. Även ringa till klubben och ifrågasätta mitt föredöme för ungdomarna på klubben. Men det lyckades inget vidare.



Våren var späckad med tävlingar både för mig själv och de 4 lagen som jag blev lagledare för. Och bra gick det kan man väl säga. Lerk top hem Gota Cupen igen för andra året i rad. Ungdomarna spenderade mycket tid på Stewart Ranch, vi gick på Liseberg jag och Garry och 16 st ungdomar. Vi hade superkul!! Tack tjejer för att vi fått dela er vår med er.



Själv tävlade jag Div 2 dressyr för andra året och under våren fick jag och Fidde vår första placering på regional nivå. Jättekul!



Sammy vår ”lilla” vita schäfer har varit på kossekurs och i år ska vi ha med honom i vår verksamhet. Då blir det mycket jobb för honom.



Under sommaren hände det mycket. Jag och Garry drog till USA efter en lyckad dressyrtävling på Lerk som jag var tävlingsledare för. Ronja min trogne kompanjon gjorde ett kanonjobb på söndagen när jag satt på planet till USA.



Men innan vi åkte blev min Frederik svensk mästare i dressyr. Han fick hoppa in på SM:et för funktionshindrade och blev Svensk mästare.



När vi åkte till USA hade vi 5 st tjejer boendes här, Tyvärr blev det väl inte så bra som vi trodde och vi fick ta smällen av att de inte höll sams. Man hoppas att de växer upp och inser vad som hände. Fast ärligt så tror jag att det även var några vuxna inblandade och hjärntvätten var i full gång. Och den hade nog hållit på ett bra tag innan men vi insåg inte det förrän det var för sent. Synd för det hade nog blivit riktigt bra.



Det skrivs och pratas mycket om ärlighet och stå för vad man säger men jag har insett att det är mycket snack och liten verkstad. Som sagt alla blir äldre och mognar och då kan man se tillbaka och erkänna att man gjort fel, och då kanske man till och med kan säga det öga mot öga.



USA var en riktig höjdare att få fira 4:e juli, vår bröllopsdag samt min födelsedag med vänner och familj. Älskar det landet. Som ett andra hem och maten är gudomlig! Längtar tillbaka. Hoppas vi får möjlighet att åka snart igen.



Nytt jobb blev det i år också och jag har fått världens bästa kollega, Lotta! Hon är helt underbar. Här kan vi snacka om ärlighet och stå för vad man säger. Det är riktigt roligt att få jobba med så härliga människor. Det är stimulerande och utvecklande och man lär sig massor varje dag. Ångrar inte en dag att jag sökte det jobbet…jo kanske ibland när man jobbat en 60 timmars vecka istället för en 40 timmars vecka. ;O)



Under hösten så tackade jag även Ja till att vara ridlärare på Lerk på lördagarna och det har också gett mig massor. Men lite tufft har det varit att jobba 6 dagar i veckan.



Under hösten har jag och Lilleman tävlat Div 3 dressyr och Lerk hade med 2 lag och vi blev 1:a och 2:a inte illa tycker jag.



I december hade Lerk en ryttargala och jag fick utmärkelsen Årets Lagledare kändes riktigt skoj. Jag tackar alla för denna fina utmärkelse.



Ja jag vet inte om jag har mer att berätta om året…JO jag har ju börjat tävla roping igen. Och jag måste säga FY FASIKEN VAD KUL DET È!



Och Kinna Ropers är så underbara!! Vilket härligt gäng.


Kramar Anna