Ja jag får väl vara lite traditionsenlig och då betyder ju det att jag får gör en sammanfattning av det gångna året och hälsa det nya välkommet.
2016 har varit ett hädelserikt år, som vanligt en del ups and downs men det slutar helt OK! :)
Se om vi kan göra det lite punktvis
Vi börjar med våra små älsklingar.
- Tingen har visat att hon även platsar ute på dressyrbanan med de stora hästarna. Ridit LC-LB.3 och har legat från 62% upp till 70%, väldigt roligt och den varierade träningen har gjort henne gott. Vi har även startat, roping, pole bending, keyhole race, barrel race, exca trail. Hon har agerat läromästare här på ranchen för elever och visat att hon kan lasta sig själv :)
- Gamle mannen ja han har haft ett bra år han med. Han har tävlat dressyr, blivit placerad, flyttat kor och visat att han fortfarande är ung i sinnet. Ja för att vara 24 år så är han riktigt bra! I början av sommaren fick han dock en svacka då han tappade hull och vikt, men efter några veckor på bete och långsam igångsättning var han tillbaka i höst igen. Efter att ha gått hela hösten på fri tillgång av hö så är han tillbaka på banan.
- Kingen han har haft ett litet lyx år. Blivit bortskämd hemma hos Angela och Håkan och fått vara mycket ute i skog och mark. Han är som vanligt en klippa med alla nybörjare som kommer hit och provar westernridning för första gången. Och rosetter har han plockat i år med på några tävlingar.
- Mercy och Garry började hela första halvåret att träna för Peter Ljungberg igen. Han är riktigt fin nu och han har lugnat sig betydligt och mognat i sättet och visar att han snart inte är någon unghäst längre.
- Sammy, ja haha, han är fyllde 8 år under 2016 och det är inte så mycket att säga om honom mer än att han har blivit en vis gammal herre med selektiv hörsel :)
- Nita min lilla prinsessa har bara gått från klarhet till klarhet. Hon är nu en kaxig liten dam som inte längre sitter på trappen vid huset och inte vågar gå ut på tomten själv. Nej nu är man överallt och världens bästa musjägare.
Det var alla våra älsklingar det. Vad har hänt med oss då. Jo vi firade 20 år tillsammans och 16 år som gifta. Det känns dock som i går. Garry tog sig en tripp till USA i somras och han sa även upp sig efter 22,5 år på Volvo. Han har ju jobbat hela vår tid tillsammans så det kändes lite konstigt. Men är jätteglad för honom att han nu hittat nåt som gör honom glad igen.
Jag har som vanligt varit runt på lite tävlingar med Equipe, det blev 3 st i år, Strömsholm, Årsta-Runsten och Falsterbo.
Stewart Ranch har haft väldigt många aktiviteter i år och har nu börjat nå ut och bli ett namn. Har fått mycket förfrågningar om träningar, lastning och lektioner detta året. Det är sant att det krävs några hundår innan det börjar bli inarbetat.
Det är jätteroligt att få hjälpa andra och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och samtidigt så får man så mycket i utbyte och man lär sig massor.
Vi blev också tillfrågade av Lucky Rider om de fick komma och göra ett reportage och där var vi med i oktober.
Under sommaren har jag också haft 2 st träningshästar hemma. Det har också varit väldigt kul. Har tävlat båda och gett dem lite erfarenhet och rutin. Den ene hästen åkte tillbaka till sin ägare medans den andre hästen hittade vi en jättemysig familj till.
Det var naturligtvis jättekul. I samband med detta så passade jag på att semestra lite i USA och med mig på resan denna gången var min goda vän Sandra. Vi hade en toppen resa och Sandra fick uppleva USA på ett litet annorlunda sätt. Och jag fick chansen at träffa lite släkt när vi ändå var över.
Om man nu ska se till det ordinarie jobbet så har jag nu varit på KappAhl ett helt år och det känns super. Har fått bli inblandad i mycket vilket gör att det inte blir enformigt så som det andra jobbet var.
Allt under ett år kan inte bara vara en dans på rosor och det är det inte här heller. Som under ett helt år så har det kommit och gått människor, tråkiga besked så som sjukdomar och annat som drabbat nära vänner och bekantar är inte roligt och även dödsfall tyvärr :(
Något jag fått uppleva detta året tyvärr är tråkiga kommentarer kring det jag gör med mina hästar.
Att man inte är värd det man lyckas med har jag fått höra.
Det är tråkigt också när folk tror att man fortfarande är och förblir samma människa som man var för 10 år sedan.
De tror inte på en att man kan förändras. Sånt sårar mig. När man sedan är snäll ändå tillbaka men ändå bara får skit. Spelar heller ingen roll om man försöker visa att man ändrat då de inte vill se det och dra en över samma kant i alla fall.
Har känt att jag kan inte få/vågar vara glad över det jag åstadkommit eller klarar för då får man en spydig kommentar om det.
Har fått mycket stöttning både professionellt och av nära vänner och inte minst Garry att ta sig igenom/över detta.
Det lustiga i det hela är att man ändå i detta får höra att jag skulle jättegärna vilja ha hjälp av dig då du är så duktig på hästar och träning...Förstår inte...
Har nu hört detta 2 gånger på kort tid. Mycket tråkigt är det när man tror att det var ens vänner som man gillade att dela saker med. Men när det blir för mycket av det tråkiga försvinner det roliga och jag har än en gång varit för snäll och hjälpt för mycket.
Känner mig faktiskt lite utnyttjad :(
Men nu ser vi fram emot ett toppen år, 2017. Finns så mycket möjligheter.
Vi har redan planerat en massa med Stewart Ranch, kommer göra ett inlägg där senare.
Och resor blir det i år igen, men kan inte avslöja för mycket än, även lite jobb för Equipe är väl tanken.
Hästarna har fått nya mål och träningsupplägg för i år och jag har planer för min egen utveckling.
Och jag och Garry lite planer också.
Jag hoppas vi ses och hörs under 2017.
Kram Anna
